Lukas, finaste Lukas!



Jag önskar så att jag vet hur jag ska göra med Lukas! Det spelar ingen större roll hur mycket jag än läser om autism, jag fattar ändå inte alltid hur jag ska hantera Lukas vid utbrott, och annat som kan stöka till vardagen för honom och oss... undvika utlösande faktorer kan vi ju inte göra till hundra procent.. det är ju tur att han är så superunderbar på samma gång, det går snabbt att gå från hyperfrustrerad till att man svämmar över av lycka då han gosar in sig och säger djupa och poetiska saker! ibland tror jag inte en sekund på att han bara är 6 år gammal, inte när han helt plötsligt kan beskriva saker på ett vis så man tror att han läser ett sycke ur en välkänd diktbok! Han visar mig de flesta känskor man kan ha och sparar inte på något! Jag är stolt att få vara hans mamma även om det emellamåt är förbannat jobbigt <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback