Fru och mamma

känner mig totalt... kan inte ens sätta ett passande ord till det.. ont.. i kropp och själ. En del av mig önskar att höst/vinter år 1981 aldrig inträffat.
vad hade hänt om jag gjort annorlunda val vid vissa tillfällen? hade det blivit värre eller bättre? inte för att det hjälper att tänka så nu, lite sent ute, men jag orkar verkligen inte fortsätta på detta spåret heller!
hade jag inte haft barnen hade jag nog agerat på ett helt annat sätt än vad jag gör nu...
jag kan inte se poängen med det här. så många dumma saker jag har gjort, men ångrar bara en! VEM ÄR JAG NU? känner mig som ingen, en belastning, för mig själv och för andra. måste snabbt hitta en ersättning, en lämplig fixering för att ta bort tankar som bara drar ner mig... Men VAD????